Lektion 1: Pengar i vardagen och hållbar konsumtion

 

Lektionens mål

• Eleven reflekterar över och bedömer sin egen användning av pengar och sina förväntningar i anslutning till användningen av pengar.
• Eleven funderar över sina konsumtionsbeslut med tanke på sin egen ekonomi och miljön. Eleven förstår konsumtionens inverkan på miljön.
• Eleven vågar diskutera frågor som rör ekonomi och pengar.

 

Lektionens uppbyggnad

Lektionens längd 45 min

1. Spela spelet: 1. Intro, 2. Jobba hos mommo, 3. Inte bara jobb (cirka 15 min)
2. Uppgift: Linjeuppgift om den egna användningen av pengar (10 min)
3. Uppgift: Min veckokonsumtion (5 min)
4. Uppgift: Hållbara konsumtionsvanor (15 min)
5. Hemuppgifter: Uppföljning av veckans inköp och utredning av det egna hemmets månadsutgifter

 

Ordlista

• Inkomster: Pengar som människan får. De beskattningsbara inkomsterna delas upp i förvärvsinkomster och kapitalinkomster. Dessa inkomster beskattas olika. Förvärvsinkomster är till exempel lön för arbete, studiestöd och pension.
• Utgifter: Pengar som människan använder.
• Budget: Utarbetad uppskattning och plan över inkomster och utgifter.
• Impulsköp: Plötsligt eller oplanerat köp (t.ex. godis eller klädesplagg som köpts på rea)
• Hållbar konsumtion: En hållbar konsument strävar efter att med sina egna val orsaka så få negativa konsekvenser för miljön som möjligt. Hållbar konsumtion är bland annat att bara köpa saker som behövs och återvinna onödiga saker.
• Cirkulär ekonomi: Med cirkulär ekonomi avses att man strävar efter att tillgängliga råvaror och saker hålls i omlopp så länge som möjligt. Saker kastas inte i soporna efter användning, utan de och deras delar återanvänds.

 

Förberedelser inför lektionen

• Ha lektionsplanen nedan framme så att instruktionerna, uppgifterna och svarsexemplen finns till hands allt eftersom lektionen fortskrider.
• Öppna elevernas anvisningar via länken nedan som anvisningar för uppgifterna. Det är bra att projicera anvisningarna på tavlan så att eleverna kan se dem. Öppna anvisningarna i en ny flik.
• Reservera enheter för eleverna att spela Cashhjälte-spelet på (mobiltelefon, surfplatta eller dator). Du kommer till spelet här.

Elevernas anvisningar | Huslig ekonomi

 

Uppgift 2. Linjeuppgift om den egna användningen av pengar utförs så att eleverna rör sig i rummet och ställer sig på en fiktiv linje enligt sina egna åsikter. Du kan planera i förväg hur rörelsen på linjen ska genomföras i undervisningslokalen. Du kan också i förväg fundera på hur du delar in eleverna i grupper (2–4 personer/grupp) för uppgift 4. Hållbara konsumtionsvanor. Om du vill kan du i förväg skriva ut diabild 6 ”Hemuppgift: följa upp veckans inköp” som hemuppgift för eleverna. Diabilden har en modell för hemuppgiften som eleverna kan fylla i.

 

Lektionsplan

Börja lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen: under lektionen reflekterar eleverna över sin egen användning av pengar och diskuterar sina konsumtionsvanor. Först spelar ni spelet Cashhjälte och sedan gör eleverna uppgifter tillsammans, självständigt och i små grupper.

 

1. Spela spelet (cirka 15 min)

• Instruera eleverna att spela de tre första delarna i Cashhjälte: Intro, Jobba hos mommo och Inte bara jobb. Det spelar ingen roll om eleven inte hinner spela alla delar på 15 minuter. Eleven kan fortsätta spela spelet som hemuppgift.
• Spelet finns på cashhjalte.com
• Temat i spelets delar: använda, tjäna och spara pengar, göra hållbara konsumtionsval.
• Elevernas spel sparas automatiskt och de kan fortsätta spela senare från samma ställe om spelet spelas på samma enhet.

 

2. Linjeuppgift om den egna användningen av pengar (10 min)

Bekanta er med lektionens tema tillsammans med hjälp av en funktionell linjeuppgift.

Mål: Eleven reflekterar över sin egen användning av pengar och sina förväntningar i anslutning till användningen av pengar. Eleven vågar diskutera frågor som rör ekonomi och pengar.

Genomförande: Eleverna lyssnar på lärarens påståenden om användningen av pengar och ställer sig på en fiktiv linje i klassen enligt sin egen åsikt. I den ena änden finns påståendet ”helt av samma åsikt” och i den andra änden påståendet ”helt av annan åsikt”. Påståendena finns även i elevernas anvisningar.

 

Påståenden:

1. Jag planerar hur jag använder mina egna pengar.
2. Jag vet exakt hur mycket jag spenderar i veckan.
3. Jag har sparat pengar till något större inköp.
4. Jag följer mina inkomster och utgifter med jämna mellanrum via nätbanken eller en app.
5. Jag betalar mina inköp oftast med ett betalkort.
6. Jag har någon gång betalat en riktig räkning.
7. Jag har gjort inköp av den orsaken att jag har tänkt att jag bli lycklig av inköpet.
8. Jag gör ofta impulsköp och spenderar pengar på snacks, spel eller kläder fast jag inte hade planerat det.
9. Jag funderar på förhållandet mellan pris och kvalitet när jag handlar.
10. Jag funderar ofta på miljöpåverkan av mina inköp, såsom återanvändbarhet eller koldioxidavtryck.
11. Jag vet vem jag kan be hjälp av ifall jag får pengaproblem.
12. Jag har pratat om pengar med mina kompisar.
13. Jag har pratat om pengar med min vårdnadshavare eller någon annan vuxen i min närkrets.

Efter påståendena kan du diskutera intressanta observationer med eleverna. Det är bra att betona för eleverna att man under lektionerna får öva på att använda pengar och planera hur man ska använda dem. Att hantera den egna ekonomin är alltså inte något man måste behärska just nu; man övar på att hantera och upprätthålla den egna ekonomin genom hela livet!

 

3. Min veckokonsumtion (5 min)

I den här uppgiften utvärderar eleverna självständigt sina egna veckoutgifter.

Mål: Eleven reflekterar över och bedömer sin egen användning av pengar.

Genomförande: Visa den här uppgiften för eleverna i elevernas anvisningar. Instruera eleverna att skriva ner en uppskattning av hur mycket pengar de spenderar på olika inköp per vecka. De behöver inte berätta uppskattningen åt andra. Om en elev inte har några veckoutgifter kan eleven instrueras att uppskatta hur mycket pengar eleven hittills har sparat.

Elevernas hemuppgift är att följa med sina egna veckoutgifter under den kommande veckan. Skriv ut diabild 6 i elevernas anvisningar som ett hjälpmedel för eleverna när de gör sin hemuppgift.

Tanken är att gå igenom hemuppgiften under lärarens ledning under lektion 2. Det är inte meningen att gå igenom elevernas personliga veckoutgifter, eftersom skillnaderna mellan ungdomar och familjer kan vara stora.

 

4. Hållbara konsumtionsvanor (15 min)

I den här uppgiften reflekterar eleverna över sina egna konsumtionsvanor och diskuterar hållbar konsumtion tillsammans.

Mål: Eleven funderar över sina konsumtionsbeslut med tanke på sin egen ekonomi och miljön, och förstår konsumtionens inverkan på miljön. Eleven vågar diskutera frågor som rör ekonomi och pengar med andra.

Genomförande: Instruera eleverna att först självständigt svara på frågorna som kartlägger deras egna vanor. Visa frågorna för eleverna i elevernas anvisningar. Frågorna handlar om elevernas tankar och uppfattningar om att konsumera kläder. Betona för eleverna att de inte behöver dela sina reflektioner med andra.

Självständiga frågor:

1. Uppskatta mängden jeans som finns i din garderob?
2. Uppskatta mängden t-shirts som finns i din garderob?
3. Använder du alla kläder som du äger?
4. Med vilka grunder skaffar du dig nya kläder?
5. Vad betyder inköp av kläder för dig?
6. Brukar du återanvända kläderna, t.ex. genom att ge dem till yngre syskon eller föra till loppis?
7. Tar du hand om dina kläder eller reparerar du kläder som gått sönder?

 

Efter det självständiga arbetet delar du in eleverna i grupper (2–4 personer/grupp). Visa eleverna faktabladet om klädindustrins miljöpåverkan som finns i elevernas anvisningar. Be grupperna att läsa faktabladet och diskutera frågorna som finns på nästa diabild. Eleverna kan söka information till frågorna på nätet.

Delta om du vill i diskussionen i grupperna. Be slutligen eleverna att svara på frågorna och sammanfatta de tankar som uppkommit i grupperna.

 

Elevernas diskussionsfrågor:

• Visste du att klädindustrin orsakar skador på miljön? Var något i faktabladet nytt för er?
• I faktabladet berättade man att det är bra att minska på inköpen av kläder. Hur kan man minska på inköpen av kläder? Anteckna minst två sätt.

• • Exempelsvar: Bara köpa det man behöver. Köpa slitstarka kläder som inte slits ut direkt. Köpa kläder man tycker om, så att man använder dem. Inte köpa nya kläder, utan köpa kläder på loppis eller låna av en kompis. Vårda och laga de kläder man äger.

• Vad kan man göra med ett plagg som man inte längre använder? Anteckna minst två sätt.

• • Exempelsvar: Plagget kan säljas på loppis, ges till en kompis eller skänkas bort. Plagget kan göras om till något nytt.

• Tilläggsfråga: Hur känner man igen ett hållbart plagg av hög kvalitet?

• • Exempelsvar: Ett hållbart plagg håller i många år i vardagsbruk och blir inte sjabbigt eller deformerat efter användning och tvätt. Kläder tillverkade av naturmaterial är i regel av högre kvalitet än kläder tillverkade av syntetfiber. Ett högkvalitativt och hållbart plagg har snygga sömmar.

 

Hemuppgift: Utredning av det egna hemmets månadsutgifter (Instruktioner cirka 2 min)

Mål: Eleven bekantar sig med de obligatoriska utgifterna i hemmet.

Uppgift: Visa eller skriv ut den här hemuppgiften för eleverna i elevernas anvisningar. Elevernas uppgift är att ta reda på det egna hemmets månadsutgifter genom att intervjua vårdnadshavaren eller någon annan nära vuxen. Eleven kan anteckna svaren. Det är inte meningen att den här uppgiften ska gås igenom tillsammans, eftersom skillnaderna mellan elevernas hem kan vara stora.

Svar på frågorna i hemuppgiften:

• Obligatoriska utgifter för hemmet är till exempel hyra eller vederlag, låneavbetalning, mat, el, vatten, värme samt internet- och telefonabonnemang.
• Ofta spenderar hushållen mest pengar på boendekostnader och mat.

 

 

Lektion 2: Överraskande situationer och utmaningar i pengahantering

 

Lektionens mål

• Eleven identifierar sambandet mellan hanteringen av den egna ekonomin, det egna välbefinnandet och framtidens möjligheter.
• Eleven identifierar utmaningar anknutna till användningen av pengar.
• Eleven bekantar sig med betalning av räkningar och betalningsanmärkningar.
• Eleven vågar diskutera frågor som rör ekonomi och pengar.

 

Lektionens uppbyggnad

Lektionens längd 45 min

1. Spela spelet: 4. Första jobbet, 5. Kalles lån, (6. Semesterresan, om man hinner) (cirka 15 min)
2. Uppgift: Genomgång av hemuppgiften: Min veckokonsumtion (5–10 min)
3. Uppgift: Överraskande utgifter och hur man förbereder sig för dem (5–10 min)
4. Uppgift: Betalning av räkningar och betalningsanmärkningar (15 min)

 

 

Ordlista

• Överraskande utgift: En överraskande kostnad som människan inte kunnat förutse på förhand. Till exempel en överraskande utgift på grund av en trasig maskin eller sjukdom.
• Förfallodag: Det datum då en räkning senast ska betalas.
• Betalningspåminnelse: Betalningspåminnelsen skickas av borgenären eller en inkassobyrå. Det är den första påminnelsen som skickas när en räkning inte har betalats och det har gått 14 dagar från förfallodagen. Det kommer två betalningspåminnelser innan skulden överlämnas till indrivning.
• Betalningsanmärkning: Om man inte betalar en skuld eller räkning kan det leda till en betalningsanmärkning i kreditupplysningsregistret. Betalningsanmärkningen finns kvar i registret under en viss tid, ofta 2–4 år.
• Budget: Utarbetad uppskattning och plan över inkomster och utgifter.

 

Förberedelser inför lektionen

• Ha lektionsplanen nedan framme så att instruktionerna, uppgifterna och svarsexemplen finns till hands allt eftersom lektionen fortskrider.
• Öppna elevernas anvisningar via länken nedan som anvisningar för uppgifterna. Det är bra att projicera anvisningarna på tavlan så att eleverna kan se dem. Öppna anvisningarna i en ny flik.
• Reservera enheter för eleverna att spela Cashhjälte-spelet på (mobiltelefon, surfplatta eller dator). Du kommer till spelet här.

Elevernas anvisningar | Huslig ekonomi

 

I uppgifterna 3. Överraskande utgifter och hur man förbereder sig för dem och 4. Betalning av räkningar och betalningsanmärkningar ska eleverna arbeta i små grupper (3–5 personer/grupp). Du kan i förväg fundera på hur du delar in eleverna i grupper för uppgifterna.

 

Lektionsplan

Börja lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen: under lektionen bekantar sig eleverna med överraskande situationer och utmaningar anknutna till användningen av pengar. Först spelar ni spelet Cashhjälte och sedan gör eleverna uppgifter i grupp.

 

1. Spela spelet(cirka 15 min)

• Instruera eleverna att spela följande två delar i Cashhjälte: Första jobbet och Kalles lån. Om eleverna hinner kan de också spela delen Semesterresan.
• Spelet finns på cashhjalte.com
• Delarna i spelet handlar om: att ansöka om sitt första sommarjobb och praxis för sommarjobbet (Första jobbet), hur man förbereder sig för oväntade utgifter, lån och fördelar och nackdelar med dem (Kalles lån), målinriktat sparande och budgetering (Semesterresan)
• Med tanke på innehållen i lektionens uppgifter är delen ”Kalles lån” den viktigaste delen i spelet.
• Elevernas spel sparas automatiskt och de kan fortsätta spela senare från samma ställe om spelet spelas på samma enhet.

 

2. Genomgång av hemuppgiften: min veckokonsumtion(5–10 min)

Under ledning av läraren går ni igenom hemuppgiften som gavs under den föregående lektionen.

Mål: Eleven bedömer sin egen användning av pengar.

Genomförande: Gå tillsammans med eleverna igenom de observationer som framkommit i hemuppgiften om elevernas veckoutgifter. Du kan använda frågorna nedan som hjälp. Du kan också använda tabellen nedan om ungdomars vanliga impulsköp som hjälp. Tabellen finns även i elevernas anvisningar. Det är inte meningen att gå igenom elevernas personliga veckoutgifter, eftersom skillnaderna mellan ungdomar och familjer kan vara stora.

• Överraskade något i de egna veckoutgifterna? Använder du till exempel mer eller mindre pengar än förväntat?
• Vart gick pengarna? Var dina inköp viktiga för dig?
• Betalade du dina inköp mobilt, med betalkort, kontant eller via webbutikens app? Lade du märke till att du använde pengarna?
• Vad bör du i fortsättningen fästa uppmärksamhet vid i de egna utgifterna?

 

Ungdomars vanligaste impulsköp

Produkt	€/st.	Mängd	€/vecka	€/år
Läsk	2,00	4 st./vecka	8,00	416,00
Energidryck	1,00	3 st./vecka	3,00	156,00
Snabbmat	6,00	1 gång/vecka	6,00	312,00
Snacks/övrigt	3,00	1 gång/vecka	3,00	156,00
TOTALT			20 €	1 040 €

 

Tilläggsfrågor gällande tabellen:

• Vilka tankar väcker tabellen? Anser eleverna att beloppen är realistiska?
• Vilka är fördelarna och nackdelarna med impulsköp? Är det enkelt att göra impulsköp?
• Ungdomar i högstadieåldern spenderar i genomsnitt cirka 20 € i veckan. Detta betyder 1 040 € per år. Hur låter det? Om till exempel hälften av det veckoliga beloppet skulle läggas undan, skulle besparingarna uppgå till 520 € per år.

 

 

3. Överraskande utgifter och hur man förbereder sig för dem(5–10 min)

I den här uppgiften ska eleverna i grupper fundera över överraskande situationer i vardagen och hur man kan förbereda sig för dem.

Mål: Eleven kan reflektera över konsumtionsbeslut med tanke på sin egen ekonomi och identifiera sambandet mellan hanteringen av den egna ekonomin och den egna vardagen och välbefinnandet.

Genomförande: Instruera eleverna att i små grupper (3–5 personer) svara på de två frågorna som finns i elevernas anvisningar. Eleverna kan anteckna svaren.

Exempelsvar på frågorna:

• Vilka överraskande situationer kan ni stöta på i vardagen som ni behöver pengar till?

• • Till exempel en bussresa till en kompis, hörlurar som går sönder och du behöver nya, förseningsavgift för biblioteksbok, impulsköp, hobbyavgift, sjukdom, kläder eller skor som går sönder, räkning för spel eller webbtjänst, hushållsmaskin eller apparat som går sönder

• Hur kan ni förbereda er på dessa överraskande utgifter i förväg?

• • Till exempel genom att spara och lägga pengar åt sidan, tänka på eventuella utgifter i förväg, göra upp en budget och räkna ut att de egna pengarna räcker till för utgifterna. Genom att ta hand om egna saker, enheter och kläder.

 

 

4. Betalning av räkningar och betalningsanmärkningar(15 min)

I den här uppgiften bekantar sig eleven med betalningen av räkningar och med betalningsanmärkningar.

Mål:  Eleven identifierar sambandet mellan hanteringen av den egna ekonomin och det egna välbefinnandet samt framtidsmöjligheterna. Eleven vågar diskutera frågor som rör pengar.

Genomförande:

Betalning av räkningar och överföring till indrivning

• Visa eleverna det korta faktabladet om betalning av räkningar och betalningsanmärkningar som finns i elevens anvisningar. Ni kan läsa faktabladet tillsammans.
• Be nu eleverna uppskatta hur stor en telefonräkning på 30 euro blir om den inte betalas i tid och räkningen överförs till indrivning. Låt eleverna dela med sig av sina uppskattningar i grupper eller med hela klassen.
• Efter reflektionen går ni tillsammans igenom med hjälp av videon (2 min 50 sek) hur summan på den obetalda räkningen ökar från 30 euro till 198 euro. En länk till videon finns också i elevernas anvisningar.
• Tips till läraren: Betona för eleverna att i en situation där man inte kan betala en räkning, lönar det sig alltid att först kontakta avsändaren av räkningen. Ofta kan man komma överens på nytt om hur räkningen ska betalas. Då undviker man att räkningsbeloppet ökar och i värsta fall en betalningsanmärkning.

 

Betalningsanmärkning

• Visa nu filmen nedan om Emmi, som fick en betalningsanmärkning när hon var ung. Videon (5 min) finns också i elevernas anvisningar. Emmis berättelse finns i videon nedan mellan 0:38 – 5:36. OBS! Lägg på svenskspråkiga undertexter!
• Instruera eleverna att efter videon diskutera frågorna på nästa diabild i grupper (3–5 personer). Eleverna kan anteckna svaren.
• Tips för läraren: Betona för eleverna att det lönar sig att prata om ekonomiska bekymmer. Den unga är inte ensam med sina ekonomiska bekymmer. Om du vill kan du berätta om dina egna erfarenheter av dina egna penninganvändningssätt, framgångar och misstag samt ge tips.

 

Video: Emmis berättelse: snabblånen blev ett problem (YouTube)

 

Exempelsvar på elevernas frågor:

• Vilka faktorer ledde till att Emmi hade svårt med sin användning av pengar?

• • Emmi flyttade till ett eget hem och förstod inte alla kostnader i ett självständigt liv (t.ex. mat, vatten, el, hyra). Emmi fick lätt kopplingsförbehåll (kytkykauppa) och snabblån och förstod inte det totala beloppet som de ackumulerade. Emmi flyttade ofta och därför kom räkningarna inte alltid fram: Emmi glömde en del av räkningarna. Emmi var studerande och fick därför inte regelbundna inkomster på samma sätt som om hon hade arbetat: det fanns inte tillräckligt med pengar för att betala räkningarna.

•  Kan ni komma på andra orsaker till att ungdomar kan få problem med sin användning av pengar?

• • Ungdomen uppfattar inte sin egen penningförbrukning: man köper mer än vad man har råd med. Man kan inte prioritera sina utgifter.

• Gör en tipslista med fyra punkter över var en ung person som befinner sig i en situation som Emmi kan söka hjälp för sina ekonomiska bekymmer och skuldproblem. Ni kan använda nätet som hjälp.

• • Berätta om situationen för en närstående
  • Berätta om situationen i skolan för läraren, kuratorn, studiehandledaren eller en annan vuxen
  • Garantistiftelsens rådgivning
  • Rättshjälpsbyråns ekonomi- och skuldrådgivning
  • Samtal till räkningens avsändare

 

Ytterligare tips:

Titta på videon för att få reda på vad man ska göra om man inte kan betala en räkning i tid.

 

5. Ge respons

Vi utvecklar innehållet i studiematerialet baserat på respons från elever och lärare och därför hoppas vi att ni besvarar responsenkäterna i slutet av lektionerna. Responsen ges anonymt och det är frivilligt att svara.

Besvara responsenkäten personligen.

Länk till elevernas responsenkät

Länk till lärarens responsenkät

 

Tilläggsuppgift:

Budgetuppgift (10–20 min)

Elevernas uppgift är att bekanta sig med hur man gör upp en budget och att göra upp en egen exempelbudget.

• Eleverna börjar med att titta på videon nedan ”Koll på pengarna med hjälp av en budget”.
• Därefter gör eleverna upp en egen budget. Eleven får själv välja situationen och beloppet för budgeten. Exempel: semesterresa, weekendresa, månadsbudget för en ung person som bor själv.