”Vad vill du bli när du blir stor? ”, en fråga de allra flesta av oss fått som barn och en fråga som man fortfarande väldigt ofta hör ställas. Även om vi vet att det i framtiden finns arbeten vi idag inte ens kan föreställa oss.
Ju äldre barnet blir desto mer ”realistiskt” blir svaret, ju äldre barnet blir desto mer märker vi hur könsstereotypa yrken kommer in i bilden. Någonstans, under årens lopp, händer något i barnets öppna sinne och tankarna om vad som är möjligt begränsas. Vi har fortsättningsvis en ganska könsindelad struktur inom arbetslivet i vårt land; kvinnorna jobbar inom vård och utbildning, männen inom teknik och finans. Kanske lite karikerat, men ingen osanning.
Enbart 30 % av landets företagare är kvinnor
Densamma tendensen ser vi också inom entreprenörskap. Ju äldre man blir, desto större är sannolikheten att entreprenören är en man. Av våra 300 000 företag i landet idag, är enbart runt en tredjedel kvinnor, enligt Företagarna i Finlands statistik. Enligt organisationen för kvinnliga företagare ”Naisyrittäjät” är trenden fortsättningsvis att kvinnor blir företagare inom de branscher som traditionellt tillskrivits kvinnor: utbildning och vård.
De sysselsätter därmed också mest kvinnor, branscherna är sällan intressanta för investerare och därmed blir också tillgången på externt kapital för utveckling knapp. Vi talar tyvärr om så små procenter att de inte ens är relevanta att nämna. Det blir helt enkelt en snöbollseffekt!
Då vi ser på deltagarna i Ung Företagsamhets utbildningsprogram ”Ett år som företagare” är könsfördelningen ganska långt 50/50 över hela landet, på yrkeshögskolorna ser vi till och med en aning flera tjejer bland deltagarna. Med andra ord, innan man kommer till tredje stadiets utbildning är intresset att driva företag lika stort hos både tjejer och killar.
Men: Vad händer sen? Var tappar vi flickorna och framförallt varför? Under vårt senaste Nordic Meeting, vårt samarbetsforum för Junior Achievement organisationer i Norden, lyftes även denna fråga. Detta är alltså inget unikt för Finland, samma fenomen finns hos våra nordiska grannländer. De länder som hör till världens mest jämställda.
Behov av förbilder
Man kan spekulera i orsakerna; det finns många teorier om allt från att flickor är mindre riskbenägna till att flickors och kvinnors affärsidéer förminskas. Diskussionen har också förts många gånger i österbottniska sammanhang, inte enbart då det gäller entreprenörer, utan även då det handlar om kvinnor i ledande ställning inom näringslivet. Varför lyfter vi inte flera kvinnliga entreprenörer och framgångsrika ledare i regionen?
Har vi verkligen så få av dem eller finns de inom branscher man antar att inte intresserar? Hur ska vi uppmuntra unga tjejer och kvinnor att bli entreprenörer och våga växa, ta för sig och leda om vi inte lyfter fram goda exempel? Kanske behöver vi också omvärdera hur vi mäter framgång, hur vi värdesätter olika strävanden och hyllar specifika brancher.
Vi på Ung Företagsamhet ser varje år driftiga, företagsamma flickor och unga kvinnor som startar övningsföretag inom ramen för skola och studier, som driver företagen framgångsrikt och som trivs och blomstrar i företagarrollen. Vi som samhälle har inte råd att mista den här drivkraften och låta den begravas i dammiga föreställningar om hurdan en företagare eller en affärsidé ska vara.
Låt oss hjälpas åt att bredda synen på entreprenörskapet så att vi kan synliggöra och lyfta många fler och på så sätt inspirera till företagsamhet och företagande!