I enkäten för NYT Ungas framtidsrapport deltog våren 2026 sammanlagt 6 435 elever i årskurs 7–9 och på andra stadiet från olika delar av Finland. Rapporten genomfördes av Ung företagsamhet och ekonomi NYT och LokalTapiola. Taloustutkimus ansvarade för insamlingen och analysen av materialet.
Ungas upplevelse av den egna ekonomiska kompetensen har ökat tydligt under de senaste fyra åren. År 2022 ansåg endast 37 procent av de svarande att de hade goda kunskaper och färdigheter i ekonomi, medan andelen nu hade stigit till 46 procent.
Enligt undersökningen är många motiverade att utveckla sina ekonomiska färdigheter, och hela 71 procent av de svarande uppgav att de vill förbättra sina ekonomikunskaper.
”I Framtidsrapporten syns glädjande tecken på utveckling. Fler unga än tidigare upplever att de har tillräckligt med pengar för allt de behöver. Många verkar ha goda vardagsekonomiska färdigheter, men vid sidan av dessa vore det viktigt att också lära sig grunderna i sparande och investeringar. 86 procent av de unga uppgav att de känner till budgetering, medan fenomenet ränta på ränta var bekant för ungefär hälften. Det är viktigt att möjligheten att bygga ekonomisk trygghet inte bara är tillgänglig för dem som lär sig om dessa frågor hemma”, säger Pasi Haarala, verkställande direktör för LokalTapiola Livbolag.
Ekonomiskt självförtroende syns också i framtidstron
Enligt vårens enkät 2026 är de ungas syn på sin framtida ekonomiska situation ganska positiv. Enligt undersökningen tror 65 procent av alla svarande att de kommer att ha tillräckligt med pengar i framtiden.
I svaren i framtidsrapporten framkom också ett tydligt samband mellan ungas framtidstro och ekonomiskt självförtroende. Unga som tror att deras framtid kommer att vara god bedömer sin ekonomiska kompetens högre än andra. Av de unga som har en stark framtidstro förhåller sig också 79 procent lugnt till sin ekonomiska situation. Svag framtidstro hänger däremot samman med lägre tilltro till de egna ekonomiska färdigheterna och ett mindre intresse för ekonomiska frågor. Bland dessa unga förhöll sig endast 38 procent lugnt till sin ekonomiska situation.
I tabellen avses med gruppen ”En stark tro på sin egen framtid” de svarande som helt instämde i påståendet ”Jag tror att jag har en god framtid”. Gruppen ”Svagare tro på den egna framtiden” omfattar svarande som inte höll med om påståendet eller som inte kunde ta ställning.
Föräldrarnas och sociala mediers betydelse som källa till ekonomisk kunskap har ökat
Enligt NYT Ungas framtidsrapport har betydelsen av föräldrar och sociala medier som källor till ekonomisk kunskap ökat markant sedan 2022. Enligt unga är hemmet fortfarande den viktigaste källan till ekonomisk kunskap: hela 87 procent uppgav att de lär sig om pengar av sina föräldrar eller släktingar (2022: 64 procent).
Ta del av Framtidsrapportens resultat i form av tabell
Samtidigt har videoplattformar på sociala medier (till exempel YouTube och TikTok) blivit allt viktigare källor till lärande. Svaren visar skillnader mellan könen. Även om videoplattformarnas betydelse har ökat bland flickor, framhävdes deras betydelse som källa till ekonomisk kunskap ännu mer i pojkarnas svar (50 procent) än i flickornas (40 procent). Flickor lär sig däremot oftare än pojkar om ekonomi av nära släktingar och i skolan.
De unga upplevde också att skolan är en av de viktigaste förmedlarna av ekonomisk kunskap, men bland pojkarna har dess betydelse minskat. År 2022 valde 46 procent av pojkarna skolan som en viktig informationskälla, medan andelen våren 2026 var 35 procent.
Familjebakgrunden syns i ungas ekonomiska färdigheter
Resultaten visar att ungas upplevelser av sin ekonomiska situation och sitt kunnande fortfarande är starkt kopplade till familjebakgrunden. Särskilt föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningssituation syns i svaren.
Till exempel uppgav 92 procent av de unga vars föräldrar hade en universitetsexamen som högsta utbildning att de känner till begreppet budgetering. Motsvarande andel bland unga vars föräldrar hade grundskoleutbildning eller vars utbildningsbakgrund de inte kände till var 77 procent. Samtidigt berättade unga i familjer med arbetslösa föräldrar att de följer sina utgifter noggrannare än andra, liksom unga som inte är födda i Finland.
Osäkra ekonomiska framtidsutsikter i familjen påverkar också varifrån unga söker information om ekonomi. Om ingen av föräldrarna arbetar uppgav de unga oftare än andra att de söker information via sociala medier, vänner, poddar och fritidsintressen. Föräldrarnas betydelse som källa till ekonomisk kunskap var däremot mindre i dessa ungas erfarenheter.
Självförtroendet i ekonomiska frågor varierar mellan könen
Undersökningen visar betydande könsskillnader i synen på ekonomi. Av pojkarna anser 55 procent att de har goda kunskaper och färdigheter i ekonomi, medan motsvarande andel bland flickorna är 38 procent. Även intresset för ekonomi varierar mellan könen. Av pojkarna uppger 58 procent att de är intresserade av ekonomi, jämfört med 41 procent av flickorna.
“Unga män sparar och investerar mer än unga kvinnor, vilket också återspeglas i framtidsrapportens resultat. Pojkar förhåller sig i genomsnitt mer säkert till ekonomi och pengar, medan flickor inte upplever samma självsäkerhet när det gäller sin ekonomiska kompetens. Dessutom finns det ett tydligt samband mellan familjebakgrund och ungas upplevda ekonomiska kunnande. Att stärka ungas ekonomiska kompetens kräver ett brett samarbete mellan många aktörer, och arbetet har stor betydelse för ungas välmående och framtidstro”, sammanfattar NYT:s specialexpert Lauri Vaara.
Unga vill ha mer undervisning om investeringar
Investeringar intresserar unga i stor utsträckning, men alla har inte lika stark tilltro till sin egen investeringskompetens.
Majoriteten av de unga uppgav att de visste vad investeringar innebär. Bland flickorna svarade dock nästan var fjärde (24 %) att de vet mycket lite om investeringar eller inte kunde säga, medan endast 15 % av pojkarna gav samma svar. Bland pojkarna uppgav också 22 procent att de ofta deltagit i diskussioner om investeringar hemma under det senaste året, jämfört med endast 14 procent av flickorna.
Resultaten visar att investeringar är det ämne som unga allra mest önskar mer undervisning om i skolan. Intresset för investeringar återspeglas dock inte i samma grad i deras upplevelse av den investeringsundervisning som ges i skolan. Endast omkring var femte ung (23 procent) upplevde att hen lärt sig om investeringar i skolan. Över hälften av de svarande önskade också mer undervisning om lön, beskattning och budgetering.
Kommande information: De mer omfattande resultaten om investeringar i Framtidsrapporten publiceras i oktober 2026.
Bakgrund till undersökningen
NYT Ungas Framtidsrapport är Ung företagsamhet och ekonomi NYT:s årliga omfattande enkätundersökning. År 2026 genomfördes enkäten i samarbete med LokalTapiola, Utbildningsstyrelsen och AMKE rf. Även Helsingfors universitet och Åbo Akademi deltog i beredningen.
Ta del av Framtidsrapportens resultat i form av tabell
Tidigare resultat från NYT Ungas framtidsrapporter
Mer information
Ida Degerlund
Sakkunnig, ungas ekonomikunskap
ida.degerlund@nuortennyt.fi
050 4721 101
Lauri Vaara
Specialsakkunnig, forskning
lauri.vaara@nuortennyt.fi
044 0772 373
