De ungas intresse för sommarjobb är fortsatt starkt och fler unga än tidigare tror på sin förmåga att klara sig i arbetslivet. I år svarade nästan 5 000 unga i högklasserna i grundskolan och i andra stadiet på enkäten för Framtidsrapporten, som görs varje år. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus.
Enligt Framtidsrapporten är unga mer oroade för framtidens arbetsliv i dag än före pandemin. I vår uppgav bara 53 procent att de såg fram emot arbetslivet med entusiasm, jämfört med 82 procent år 2018. Totalt 37 procent av eleverna i högklasserna och i andra stadiet var rädda för att framtidens arbetsliv blir för tungt. Samtidigt tror allt färre att de kommer att hitta sin plats i arbetslivet (2024: 69 %, 2018: 88 %).
Det är dock positivt att de ungas upplevelse av att de har de färdigheter som arbetslivet kräver har blivit starkare. För mer ingående information, se undersökningsresultaten (pdf).
’
’
De som svarat på framtidsrapporten är fortfarande så unga att de har rätt begränsad erfarenhet av arbetslivet. Rapporten år 2023 visade att de ungas oro för arbetslivet påverkas bland annat av den bild av arbetslivet som de unga fått av föräldrarna och genom den offentliga debatten. Resultaten av enkäten i år visar att om en ung person upplevt att föräldrarna gillar sina jobb, hade detta ett signifikant positivt samband med en mer positiv arbetslivsorientering.
De unga verkar vara mest bekymrade över om deras lön kommer att räcka till. Hela 47 procent av alla svarande var oroliga för sin utkomst. Totalt 43 procent var rädda för att arbetslivet skulle ta för mycket tid från fritiden. Oron för arbetslivet är särskilt uttalad bland flickor.
’
’
Allt fler unga är intresserade av entreprenörskap
Svaren på enkäten visar att intresset för entreprenörskap ökar. Hela 45 procent av de svarande uppgav att de skulle kunna arbeta som företagare, vilket motsvarar en ökning med fem procentenheter jämfört med året innan. Fler unga ansåg dessutom att entreprenörskap är viktigt för samhället. Till exempel 83 procent av gymnasieeleverna ansåg att företagen är viktiga för samhället mot 69 procent för ett år sedan.
Framtidsrapportens material visar att entreprenörskap lockar unga med olika bakgrunder. Till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund hade inget signifikant samband med svaren. Å andra sidan verkar unga som är intresserade av entreprenörskap förenas av en optimistisk inställning och företagsamma arbetslivsvärderingar. De tilltalas till exempel av möjligheterna att fatta beslut, leda, jobba självständigt och flexibelt samt lära sig nya saker hela tiden. Föräldrarnas bakgrund som företagare hade också ett positivt samband med detta intresse.
Könsskillnaderna återspeglades tydligt i företagarorienteringen bland de unga. Sammanlagt 57 procent av pojkarna sade att de skulle kunna arbeta som företagare. För flickor var siffran 35 procent och för personer i kategorin övriga 38 procent.
Unga har goda erfarenheter av sommarjobb
De årliga framtidsrapporterna visar att intresset bland unga att söka sig till sommarjobb har ökat. År 2024 hade 72 procent av de svarande för avsikt att söka sommarjobb (år 2021: 65 procent). Flickor funderade något mer på att söka sommarjobb än de andra könen, och andelen unga som hade för avsikt att söka sommarjobb var störst i stadsnära landsbygdsområden (78 %) och minst i innerstadsområden (67 %). För mer ingående regionala uppgifter se enkätens resultat (pdf).
Unga får sina första erfarenheter i arbetslivet framför allt genom PRAO och sommarjobb. Enligt Framtidsrapporterna har unga haft mycket positiva erfarenheter av både PRAO och sommarjobb. Totalt 72 procent av de svarande i vårens enkät upplevde att de hade fått ett varmt välkomnande på sommarjobbet och endast 8 procent var besvikna på attityderna och värderingarna på arbetsplatsen.
Det finns ändå plats för förbättring, eftersom endast 49 procent ansåg att de fått tillräckligt med uppmuntran på sommarjobbet. Bristen på uppmuntran och uppskattning lyftes fram särskilt bland svarande med invandrarbakgrund och i könsgruppen övriga.
Sammanlagt 64 procent av alla unga upplevde att de hade fått tillräckligt med vägledning på sommarjobbet. I det här området behövs förbättringar eftersom de första arbetserfarenheterna är viktiga för unga och målet bör vara att alla unga upplever att de fått tillräckligt med uppmuntran och vägledning.
–
Differentieringen i samhället syns i ungas arbetslivsorientering
I NYT Ungas framtidsrapport syns den differentiering som pågår i samhället särskilt i de ungas arbetslivsorientering. Unga som hade en positiv arbetslivsorientering trodde på sina egna möjligheter och på sin förmåga att lyckas i arbetslivet, och de såg sin framtid i ett mer positivt ljus. Den positiva orienteringen hade också en klar koppling till de ungas intresse för sommarjobb och till bättre sommarjobbserfarenheter.
Hos unga med en svagare arbetslivsorientering betonades däremot arbetslivets hotbilder och en svagare tro på de egna möjligheterna. En mindre andel av dem planerade att söka sommarjobb och de hade också mer negativa sommarjobbserfarenheter.
Kopplingen mellan arbetslivsorienteringen och delaktigheten lyftes starkt fram i Framtidsrapporten 2024. I Framtidsrapporten användes en av THL utvecklad indikator för delaktighet, som bland annat kartlägger om en person upplever sig vara till nytta för andra människor eller får positiv respons på sina handlingar. Av de unga som hade mycket hög delaktighet hade 81 procent också en positiv arbetslivsorientering, medan mycket låg delaktighet hade en koppling till svagare arbetslivsorientering.
I NYT Framtidsrapporten hade resultaten av indikatorn för delaktighet en koppling till de ungas upplevelse av ekonomiskt välmående, föräldrarnas arbetssituation och utbildning samt till de ungas skolframgång. Rapporten pekar på en liten nedgång i ungdomarnas upplevelse av delaktighet, när resultatet jämförs med resultaten för Hälsa i skolan-enkäten som gjorts under tidigare år och som också använder THL:s indikator för delaktighet.
Differentieringen bland unga syns också i upplevelsen av tillhörighet: upplevelsen av tillhörighet med samhället i Finland och skolgemenskapen har minskat. I stället upplever fler unga tillhörighet med den mindre gemenskap som föräldrarna representerar.
Decimaltalen i tabellen anger medelvärdet av svaren på skalan 1–5, där 5 = helt av samma åsikt.
Skillnaderna mellan könen syns i uppfattningarna om viktiga värderingar i arbetslivet
Enligt rapporten är de ungas viktigaste värderingar i arbetslivet skäliga arbetstider och en säker miljö, goda kolleger och ledare, bra lön och möjlighet att använda sitt kunnande. Jämfört med enkäten år 2022 har det skett en mindre ökning i de mest individcentrerade arbetslivsvärderingarna, medan värderingar som anknyter till ansvar och arbetslivets kvalitet har minskat något i betydelse.
Enligt resultaten är de ungas uppfattningar om vad som är viktigt i arbetslivet rätt könsbundna. Flickornas svar betonar mer teman som gäller gemenskap och ansvar (t.ex. skäliga arbetstider, möjligheten att hjälpa andra, miljöhänsyn). Pojkarna, å andra sidan, lägger större vikt till exempel vid förmågan att fatta beslut och leda, arbetets flexibilitet och arbetslivsvärderingar som anknyter till självständighet.
I fråga om arbetslivsfärdigheter betraktar de unga samarbetsförmåga, problemlösning och stresstålighet som särskilt viktiga färdigheter för framtiden. Rapporten visar att svaren är rätt könsbundna även i fråga om färdigheterna.
Flickor lägger större vikt till exempel vid förmåga att samarbeta och att möta och respektera mångfald. Pojkar lägger större vikt till exempel vid fysisk styrka och förmåga att använda ny teknik än de övriga som svarade.
Lauri Vaara, specialsakkunnig vid Ung företagsamhet och ekonomi NYT, betecknar uppgifterna om differentieringen av de ungas erfarenheter av arbetslivet i fråga om framtidstro, upplevelser av delaktighet och uppfattningar om viktiga arbetslivsfärdigheter som betydande undersökningsresultat.
”Resultaten visar att den allmänna differentieringen av värderingarna också återspeglas i de ungas arbetslivsvärderingar. De olika bakgrunderna och värderingarna har kopplingar till de ungas erfarenheter och tankar om arbetslivet. Det gäller att ta bättre hänsyn till denna mångfald på arbetsplatserna, så att alla unga upplever att de får den uppmuntran och det stöd som de behöver”, sammanfattar Vaara framtidsrapportens teman.
Totalt 4 970 unga från högklasserna i grundskolan och andra stadiet svarade på enkäten för NYT Ungas framtidsrapport. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus. Sammanlagt 72 procent av de svarande kom från högklasser, 19 procent från gymnasier och 9 procent från yrkesskolor.
Öppna resultaten av NYT Ungas framtidsrapport (pdf)
Mer information:
Lauri Vaara
Specialsakkunnig, forskning
lauri.vaara@nuortennyt.fi
044 0772 373
Riikka Ahonvala
Sakkunnig, ungas arbetsliv
riikka.ahonvala@nuortennyt.fi
050 5242 568
Kaisa Huikuri
Kommunikationsdirektör
kaisa.huikuri@nuortennyt.fi
045 7734 9347