
Är 62 mycket eller lite? Dessa 62 niondeklassare tror inte att de kommer att hitta en passlig plats för sig själva i framtidens arbetsliv. Det som förenar dessa ungdomar är, att ingendera av deras föräldrar är i arbetslivet. I TAT ungas framtidsrapport 2021 svarade 11 486 grundskoleelever, vilket betyder att det bara var 0.5% som hade mist tilltron på sin framtid av alla respondenter. Det är ganska lite.
När vi fördjupar oss bakom siffrorna hittar vi fler faktorer, som steg för steg bidrar till skillnader på de ungas stig. Jämlikhet och lika möjligheter är djupt rotade värderingar i det finländska samhället. Emellertid ärvs föräldrarnas utbildningsval fortfarande kraftigt. 81 procent av de barn vars föräldrar har högskoleexamen kommer efter grundskolan att söka sig till gymnasiet. Av de barn vars föräldrar har yrkesexamen kommer 36 procent att söka sig till gymnasiet.
Betydande skillnader hittas alltså i föräldrarnas utbildning och arbetsliv. Mer skillnader hittas i undervisningen, till exempel i undervisningen av ekonomikunskaper. TAT frågade lärarna år 2019 hur viktigt de tycker att det är att lära ut ekonomikunskaper som en del av skolundervisningen. Två tredjedelar av lärarna såg det som viktigt att lära ut ekonomikunskaper. Det här är i linje med att också den nuvarande läroplanen för grundskolan förutsätter undervisning av ekonomi från årskurs 4.
Ändå trodde en tredjedel av klasslärarna att det själva inte har tillräckligt med kunskap för att undervisa i ekonomi.
Känslan är förståelig, eftersom ekonomi knappt ingår i klasslärarnas lärarutbildning och bredare fördjupning i ekonomi för historie- och samhällslärare är valbart. De lärare som var intresserade av ekonomi trodde också mer på den egna förmågan att undervisa i ekonomi än de som inte var intresserade av ekonomifrågor. Samtidigt visar Pisa 2018-undersökningen att hembakgrunden ger barnen olika förutsättningar att förstå sin ekonomi, förutsättningar som borde jämnas ut i skolan.
Hur kan man i skolorna trygga ekonomikunskap men också arbetslivs- och företagsamhetsfostran jämlikt åt alla barn? Hur kan vi stärka kunnandet att undervisa i ekonomi, arbetslivskunskaper och företagsamhetsfostran hos lärarna som hör till de bästa i världen, då det hör till läroplanen, men det fattas egna ämnen för det i läsordningen. Hur kan vi påverka att också de 62 borttappade unga skulle tro att de hittar en plats i framtidens arbetsliv.
Det här har vi också funderat på och hittat en lösning. Ekonomi och ungdom TATs Företagsby har lyckats med det som många andra inte lyckats med. Att skapa en prisbelönt, pedagogiskt kvalitativ lärandehelhet och -miljö, som är älskad, imponerande och jämlik. Då kommunen är med i Företagsbyn för lågstadiet och högstadiet, får kommunens alla sjätte- och niondeklassare på ett jämlikt sätt företagsamhetsfostran och lär sig ekonomi- och arbetslivskunskaper enligt kraven i läroplanen. 237 samarbetskommuner deltar redan i Företagsbyn. Varje lärare utbildas i att undervisa de lektioner som hör till helheten och dessutom får lärarna samtidigt fortbildning, som förbättrar deras färdigheter kring dessa teman.
Att undervisa i centrala framtidskunskaper är inte beroende av om läraren själv är speciellt intresserad av ekonomi eller företagsamhetsforstran eller om hen känner sig självsäker som lärare i dessa teman. Det överenskomna samarbetet med kommunen och modellkoncepten hjälper varje lärare att lyckas. Framgången syns bland annat i det, att vitsordet för hela terminen som alla barn och elever gav för lärandeupplevelsen i Företagsbyn i Esbo var hela 9,4. Också de 62 barn som inte ser sina föräldrar gå till jobbet på morgonen får ett eget yrke, erfarenhet att vara del av en arbetsgemenskap och en känsla av att det här kunde vara något för mig.
100 000 barn och unga får varje år Företagsby-upplevelsen i lärandemiljöer som finns på 11 orter, men det här räcker inte. För sjätte- och niondeklassarnas del når vi i Finland en täckning på 80 procent, men undervisning om arbetslivs- och ekonomikunskaper och företagsamhetsfostran behövs på alla årskurser såväl i grundskolan som på andra stadiet.
Därför har vi på TAT byggt en servicestig som stöd för skolorna och lärarna och ett nätverk med experter vid 11 regionkontor. Via servicestigen får skolorna och lärarna 1) Lektionsinnehåll enligt läroplanen för undervisning i årskurserna 1-9 och andra stadiet enligt nycklarna i handen -princip, 2) Digitala och fysiska lärandemiljöer, 3) Undervisning för lärarna för att ta i bruk innehållet, 4) Fortbildning för lärarna gällande teman som berör arbetsliv, ekonomi och företagsamhet och 5) Stöd från våra experter.
Vid byggandet av stigen har vi utnyttjat 74 års erfarenhet av Finlands arbetsliv, ekonomi och företagande, pedagogiskt kunnande från 1970-talet i att bygga undervisningsinnehåll och den 11 år gamla Företagsbyns insikter om hur man kan göra inlärning effektfullt och roligt. Till exempel ekonomifrågor lärs ut med hjälp av Cashhjälte-spelet, arbetslivscoachen Duunikoutsi ger arbetslivsträning med hjälp av mobilen och Mun elämä, mun vastuu-lektionshelheterna lär ut ansvarsfullhet.
62 är inte särskilt mycket, men varje förlorad ungdom är för mycket. I verkligheten finns det fler sådana som inte hittar sin egen plats i arbetslivet och samhället. Genom att jämlikt erbjuda varje ungdom ett tillfälle att inspireras av arbetslivet, lära sig hantera sin ekonomi och en möjlighet att fungera som en företagsam medlem av samhället, får alla ungdomar en möjlighet att bygga sin egen framtid. TATs servicestig möjliggör det här för kommuner, skolor och lärare.
