Allt började 1995. Då började Svenska handelshögskolan Hanken intressera sig för programmet Ung Företagsamhet, vilket redan då var aktivt i Sverige, och som baserade sig på entreprenörskapsutbildning samt ekonomi- och arbetslivskompetens.
Nyckelpersonen för att starta verksamheten var Bo-Magnus Salenius, som arbetade som projektledare på Hankens institution för företagsledning och organisation. Som kärna i projektet fungerade idéen om att lära sig genom att göra. Det nya konceptet inom entreprenörskapsutbildning väckte omedelbart stort intresse.
”Då ringde jag till den internationella paraplyorganisationen Junior Achievement Worldwide och frågade vad som krävs för att få programmet i gång i Finland. Från Sverige fick vi egentligen ingenting, utan vi gjorde allt material själva på Hanken som tvåspråkigt. På det här sättet kunde vi stöda lärarna som tog programmet i bruk som en del av undervisningen”, minns Selenius.
Tack till lärarna
Understöd för att driva projektet söktes i stor utsträckning från olika nätverk. Dessutom stödde Hanken projektet och 1996 skaffades en projektledare med hjälp av stipendiefinansiering. I tjänsten fungerade under de kommande åren Birgitta Byman, Marjut Melkko samt Harriet Lemberg.
De svenskspråkiga ursprungen har gett UF starka rötter i de svenskspråkiga skolorna i Borgå, Lovisa samt Österbotten. Etelä-Tapiolan koulu i Esbo var en av de första finskspråkiga skolorna som gick med.
Salenius tror att UF:s framgång till stor del beror på banbrytande lärare.
”Det blev en stor start i Lovisa 1996. Ett stort tack riktas särskilt till Elisabet Fält-Grönqvist, lärare vid Lovisa svenska högstadieskola samt Jorma Törnroos vid den finska skolan. De gick ivriga med, och utan dem skulle det knappast blivit något vid den tiden.”
Man ville få det inspirerande programmet omedelbart också till Finland. Under de följande 5–6 åren blev programmet allt mer populärt som Hankens projekt och antalet deltagare uppgick redan uppskattningsvis till 700 ungdomar. År 2002 ville man redan ha en egen förening för verksamheten. Så fick Ung Företagsamhet rf (UF) sin officiella stämpel den 30 oktober för 20 år sedan.
Från de första stapplande stegen till utvecklingen av en programstig
De svenska utgångspunkterna har skapat starka rötter för UF i de svenskspråkiga skolorna i Borgå, Lovisa och Österbotten. Skolan Etelä-Tapiolan koulu i Esbo var en av de första finskpråkiga skolorna som deltog. Vid tiden för grundandet fanns ingen verksamhetsledare, utan arbetet sköttes under några månader av läraren Kaisu Kåla, fram till början av år 2003. Då fick Ung Företagsamhet sin första officiella verksamhetsledare, Turo Numminen. Numminen deltar fortfarande i föreningsverksamheten som sakkunnig.
“Åren 2002–2004 hade vi endast ett program: Ung Företagsamhet, som senare blev Ett år som företagare. Vi ville inte att produkten skulle ha samma namn som föreningen. Efter att på en mässa år 2005 pratat med lärare bytte vi namn”, minns Numminen.
Samtidigt började man också lansera andra program:
- Egen ekonomi åren 2004–2005
- Innovationslägren (24h-läger) testades åren 2006–2007
Virpi Utriainen började jobba hos Ung Företagsamhet rf 2007 som utvecklingschef för ett år, varefter hon och Numminen bytte titlar med varandra. På den tiden hade UF kontor både i Helsingfors och i Åbo.
Omkring år 2008 riktades fler miljoner euro från Europeiska socialfonden till Finland för utveckling av företagsamhetsfostran. Då började UF bygga upp en hel programstig, som nu går under benämningen ”Stigen för företagsamhetsfostran”, från småbarnspedagogiken till högskolor.
Det var tid att lägga i en högre växel!
Inte längre ”ovanför företagsamhetsrumban”
När föreningen grundades år 2002 hade man först börjat prata om företagsamhetsfostran i skolorna. Begreppet kändes ganska främmande och man såg det mer som en verksamhet med målet att bli företagare än som allmänbildande kunskap.
”Då funderade man på om företagsamhetsfostran hörde hemma i skolorna och vad det innebar. Man var rädd för att det skulle innebära ett steg bort från skolvärlden. Lärarna var inte entusiastiska över att lära ut företagsverksamhet, även om vi försökte förklara att det också var till hjälp i andra läroämnen”, minns Turo Numminen.
Idag arbetar många personer med lärarbakgrund inom UF. En av dem är Antti Karkiainen, programansvarig för lågstadierna. Han har arbetat över 10 år som klasslärare och har en stark synpunkt om hur programmen inom företagsamhetsfostran passar in i läroplanerna.
”Som lärare kändes det bra när jag såg hur eleverna blev entusiastiska över något – det här är samma sak, men glöden kan spridas i en större grupp än bara i den egna klassen.”
Jämfört med för några årtionden sedan är företagsamhetsfostran numera en del av läroplanen och upplevs som en viktig del av de ungas lärande. Man hör inte längre uttryck som ”Vi står ovanför den här företagsamhetsrumban”.
”Det är en förpliktelse och därför enklare att föra in i skolorna än år 2002: nu är det en del av en omfattande helhet, i stället för att som tidigare vara en läroämneshelhet”, kompletterar Virpi Utriainen.
Nätverksbildande och samarbetspartner
Under de första åren var det livsviktigt att hitta finansieringspartner för att verksamhetens skulle kunna växa, men det har inte varit en enkel sak. Partnerskapen uppstod i stor utsträckning med hjälp av relationer: antingen hade någon inflytelserik person rekommenderat att man skulle delta eller så sågs verksamheten som en medveten investering i att utveckla det finska samhället.
Så kom bland annat Danfoss och Citi med, välkända finansiärer redan från UF:s andra utländska systerorganisationer i Europa. Citi är fortfarande en samarbetspartner på vår 20 år långa resa.
Bland de första stödjarna i Finland fanns också flera familjeföretag som Ensto, Svenska handelshögskolan Hanken, Fennia och som privatperson Elmar Paananen, som vi också minns som en långvarig styrelseordförande för UF.
Följande steg var redan mer utmanande.
Småningom har partnerskapen formats till ett mångsidigt och bra samarbete, där de unga får bekanta sig med arbetslivet och skapa nätverk med UF:s partner. Under Virpi Utriainens tid har Ung Företagsamhet fått bidrag för upp till 15 miljoner euro via olika partnerskap och projekt.
För närvarande har Ung Företagsamhet rf nästan 30 samarbetspartners, som med sitt stöd garanterar företagsamhetsfostran för barn och unga samt viktiga ekonomikunskaper och arbetslivskompetens.
Tillväxttakten ökar
2015 var ett år då man inom föreningen visste att man stod inför en snabb utveckling. Då kom Microsoft och Sitra med i finansieringen av UF-verksamheten och föreningen fick finansieringen för fortbildning från Utbildningsstyrelsen. Tack vare detta fördubblades finansieringen och de tillgängliga resurserna. Då började man systematiskt bygga upp ett nätverk av samarbetspartners och ökade den regionala synligheten och effekten tillsammans med nätverket YES inom förtagsamhetsfostran.
På samma sätt började det snabbväxande programmet Miniföretagarna, som skapats av Mikko Nurminen, också spridas.
”Vi sammanställde då en kärna på cirka fem personer och flera projektmedarbetare, som i stor utsträckning skötte verksamheten. Det har nog krävts omfattande ihärdighet i det här arbetet”, säger Utriainen med ett skratt.
Tre faktorer som har varit betydande med tanke på föreningens framgång:
1. Att bygga upp en stig för företagsamhetsfostran. Man beslöt att Junior Achievement skulle utgöra den central tanken inom verksamheten. Den tidigare verksamhetsidén baserade sig på Young Enterprise koncept.
2. Finansiering från Microsoft. För första gången ett stöd, som inte var bundet till ett visst projekt, utan med vilket föreningen kunde utveckla verksamhetens bas så att organisationen växer.
3. Den nya resan har börjat!
De senaste årens förändring från en förening med några få personer till en större organisation har varit hisnande. År 2019 började UF bygga upp ett tvåspråkigt regionnätverk. Följande år skapades stöd för tjänster regionalt tackvare många nyrekryteringar.
Då inledde Sanna Räty sitt arbete som regionchef för Norra Karelen. Hon tycker det känns fantastiskt att se intresset för företagsamhetsfostran växa tack vare regionkontoren.
”Med tanke på tillväxten är det viktigt att det finns personer som känner till den egna regionen: som lyssnar, som verkar som en stödperson och en drivkraft. Företagsamhetsfostran skall fås in på en strategisk nivå i kommunerna och läroinrättningarna. Genom att träffa människor kan man få dem att bli intresserade att använda våra program långt framöver”.
För närvarande har Ung Företagsamhet 11 regionala kontor runt om i Finland.
De regionala aktörerna har ofta lärarbakgrund, men det behövs också kunskap i företagsamhet. Några av regioncheferna är alltså lärare. De arbetar inom sitt eget område med att utveckla företagsamhetsfostran och arbetar tillsammans med lärare, företagare och det regionala näringslivet. De regionala aktörerna ansöker själva om den finansiering som behövs för deras verksamhet. I det här relativt självständiga arbete krävs företagaregenskaper.
Framgångsrika…
Programmet Ett år som företagare har redan under tiotals år varit en del av verksamheten Ung Företagsamhet. Under årens lopp har vi hört många fina företagarberättelser bland dem som har deltagit i programmet.
Virpi Utriainen lyfter bland annat fram Jenni Parpala från Vasa och hennes företag Kiffel som erbjuder städtjänster och Viljami Virta och hans företag Boordigolf som säljer begagnade golfbollar.
Turo Numminen lyfter för sin del fram det kanske synligaste exemplet av alla: Nordic Business Forum och Jyri Lindén, som deltog i UF-programmet år 2000 tillsammans med Mikko Jaatinen.
”Många har haft tankar om företagarverksamhet under en längre tid, även om man ibland har jobbat med något annat. För många har även vår alumnverksamhet betytt mycket, både yrkesmässigt och socialt, tillägger Numminen.
…men inte utan komiska fadäser
Under årens lopp har föreningens program Ett år som företagare och evenemanget Våga vara företagsam lyft fram företagsamma ungdomar med lysande affärsidéer. Man har ändå inte kunnat undgå missöden från arrangörernas sida. Här några exempel som medarbetarna minns:
”I en final under evenemanget Våga vara företagsam hade man bokat ett band, som ännu inte fem minuter innan evenemanget började visste vad det handlade om. De ställde allting på plats och samtidigt frågade de vad de borde spela. Jag konstaterade att spela Tina Turners ”The Best” när vi har utsett vinnaren. Bandet kom inte just då ihåg låten, så jag var tvungen att själv börja nynna den. Och varje gång någon vann fick vi höra samma del av låten som jag hade nynnat!”
”Under en prisutdelning har jag visat diabilderna från ett videoprojektorrum, eftersom videoprojektorns kabel var trasig så kunde man inte få bilden att synas på scenen. Rummet påminde om en städskrubb, ett pyttelitet rum utan fönster. Jag tog min bärbara dator och visade diabilderna via den. Jag hade hela tiden telefonen på så att man kunde berätta när jag skulle byta bild. Jag hörde bara en massa rop och drog slutsatsen att nu har vinnaren säkert utsetts.”
En del av det finländska samhället
20 år bakom oss – mycket spännande framför oss! Att växa till en topporganisation inom företagsamhetsfostran, utvecklas som organisation, skapa ett regionalt nätverk… listan kunde göras ännu längre, men vad kan de 20 följande åren föra med sig?
Man kunde göra övningar i företagsamhetsfärdigheter, arbetslivskompetens och ekonomikunskaper under vanlig skoldag, säger Turo Numminen.
”Vi har haft som mål att företagsamhetsforstran och arbetslivskompetens har en stor betydelse i det finländska samhället. Eftersom vi redan ingår i den globala organisationen Junior Achievement kommer vi inte nödvändigtvis att utvidga Finlands UF internationellt, men det finns möjligheter att utveckla internationellt samarbete.
Virpi Utriainen tror på programmet Ett år som företagare som ett viktigt element inom utbildningen på andra stadiet. I Sverige är motsvarande program mycket populärt i gymnasier och yrkesinriktade läroinrättningar.
Den finländska företagsamhetsfostran kan stärkas med Ung Företagsamhet!
Text:
Kasper Heimolehto
Kommunikationskoordinator