Spel och lekfullhet är naturliga inlärningssätt för oss – varför skulle vi inte utnyttja dem mer?

Människan bekantar sig med den omkringliggande världen genom lek redan från de allra tidigaste åren. Lek är centralt för hjärnans utveckling, inlärning av nya saker och även överlevnad. Det är inte en slump att världens smartaste varelser, såsom människor, schimpanser och delfiner leker även i vuxen ålder. Vårt utbildningssystem bygger också på lek åtminstone de allra första åren. Lekfullhet, berättelser och samarbete betonas från småbarnspedagogiken till grundskolans första år.

Att spela är mer strukturerad aktivitet än att leka. Målsättningar och regler styr inte lekar i samma grad som de styr spel. Spel lockar och trollbinder olika människor oberoende av ålder och bakgrund, och därför kunde man utnyttja lekfullhet och spel mer i samhället.

Även ditt liv innehåller spelifiering

Vår vardag innehåller mycket spelifiering. Flera applikationer, både de som planerats till underhållning men också de som planerats till nyttoanvändning, innehåller spelifiering i och med olika nivåer, priser, avatars och poängsättning. Spelifiering syns också utanför mobilapparna, till exempel inom marknadsföringen (köpkedjornas bonussystem), underhållningen (möjlighet att delta i tv-programspel hemifrån) samt i arbetslivet (lag- och tävlingssituationer). Vissa personer spelifierar sin vardag, kanske till och med utan att lägga märke på det själv: kommer du upp för trapporna om du bara stiger på varannan trappa? Hinner du besöka toaletten under tiden din mat är i mikron? Orkar du cykla så snabbt att du hinner med de gröna ljusen innan de blir röda?

Spelifiering är ett mångfacetterat fenomen som kan vara ett planerat och avsiktligt sätt att påverka attityder, beteende eller livsstil. Med fenomenet kan man också beskriva en större förändring där samhället, kulturen och teknologin spelifieras, då spel blir en allt större del av vårt vardagliga liv. Fenomenet är mycket mer än bara det att spelelement integreras i olika vardagliga funktioner och miljöer.

Att spelifiera undervisningen är mer än att spela undervisningsspel

 Att spelifiera undervisningen kopplas ofta ihop med användningen av olika undervisningsspel eller att spela konkreta spel under lektionerna. Det går dock lika bra att spelifiera utan digitala eller teknologiska hjälpmedel. Undervisningen spelifieras även då när man gör den lekfull med hjälp av olika berättelser och karaktärer, när man ordnar tävlingar eller uppgifter där man avancerar i nivåer, samtidigt som man betonar kreativitet, problemlösning och samarbete. Det centrala med spelifiering är att skapa mer inslag av spel i  verksamheten, men inte att göra verksamheten till ett spel.

Forskningen kan påvisa att spelifiering har kortvariga nyttor i undervisningskontexten: inlärarna är mer intresserade, motiverade och lär sig ofta snabbare och bättre. Däremot kan man se att då nyhetens behag försvunnit eller om det praktiska genomförandet är bristfälligt, är nyttan med spelifiering inte så långvarig och i värsta fall kan motivationen att lära sig bli sämre. Spelifiering kan också i vissa fall skapa onödiga konfrontationer eller en press att vinna. Det är alltså bra att kritiskt granska spelifieringens syften och målsättningar. Men som bäst kan spelifiering ändå hjälpa med att bryta ner stora helheter till hanterbara delar eller göra något som upplevs tråkigt till intressant.

Ett bevisat område där spelifiering verkligen gynnar inlärningen är undervisningen inom ekonomi- och arbetslivskunskaper, som ofta upplevs som svåra och avlägsna teman för eleverna. Med hjälp av roliga rollspel som simulerar arbetslivet blir temat lättare bekant. Forskning påvisar att när vi övat på något i simulerade situationer klarar vi av det bättre i verkligheten. Dessutom kan spelifiering gynna elever med utmaningar eller brist på studiemotivation. Samma undervisningssituation kan innehålla rollspelande, möjlighet att få pris, audiovisuella uppgifter eller spännande äventyr. Då har alla elever möjlighet att visa sina styrkor.

För att spelifiering ska lyckas krävs det ofta mycket tid och resurser av en lärare, som inte alltid har möjlighet till dessa. Nyckeln till en spelifierad undervisning är ofta en öppenhet till lekfullhet, berättelser och spel redan i planeringsskedet av undervisningen. Ingen har ett färdigt recept på hurdant den spelifierade undervisningen är, vilket gör det till ett intressant verktyg. Som vilken annan pedagogisk verksamhet måste spelifiering planeras enligt kontext, mottagare och målsättningar utan att glömma kontinuerlig bedömning och utveckling av verksamheten. Som tur finns det otaliga sätt man kan spelifiera på. Från den stora repertoaren hittar man säkerligen något för alla, både för läraren och för eleven.