
Tråkig, för liten eller händelselös är adjektiv som jag och mina vänner i tonåren använde för att beskriva vår hemkommun. Vi skulle heller aldrig bo där då vi var vuxna utan vi längtade efter äventyr och kunde inte då uppskatta närheten till skola och daghem eller det stora utbudet på kultur- och fritidstjänster som fanns. Jag tror inte vi var de enda som i yngre ålder inte såg potentialen i våra dåvarande hemkommuner men som på senare dagar fått en helt annan inställning till den.
Efter att jag flyttat hemifrån till en större stad för att studera och fått distans till min tidigare hemkommun har jag onekligen börjat uppskatta min tidigare hemkommun mera. Istället för dåligt utbud på butiker och tristess ser jag otaliga arbetsmöjligheter, en trygg miljö för barn och unga att växa upp och en blomstrande arkitektur. Trots det ska de inte vara tvunget för unga att flytta bort från sin hemkommun för att uppskatta den och se en framtid i kommunen. Därför är det otroligt viktigt att erbjuda barn och unga fritidssysselsättningar de tycker om och ungdomsgårdar där de kan spendera tid tillsammans med vänner utan att behöva prestera.
Vi är alla ambassadörer för vår hemkommun
Genom en meningsfull fritid skapas också ett nytt band till den egna hemkommunen. Det kan handla om ett fotbollslag man kommer att heja på livet ut, en konsert i kommunen man besöker varje sommar eller närheten till natur som man bara kan drömma om i en storstad. Det är viktigt eftersom varje kommuninvånare på sätt och vis fungerar som ambassadörer för den egna kommunen. Det kan handla om att bara ta med en kompis på en utekonsert som sedan faller för kommunen och väljer att flytta dit, vilket alla kommuner drar nytta av och borde sträva efter i en större utsträckning.
I och med att arbetet i de nyinvalda kommunfullmäktigena precis har inletts vill jag påminna alla kommunala beslutsfattare om att se och höra barn och unga i det kommunala beslutsfattandet. Med att höra barn och unga menar jag inte att bygga en skejtpark bredvid skolan utan jag menar att fråga och framför allt lyssna och ta till sig de idéer och önskemål som barn och unga kommer med. Då barn och unga känner sig hörda och uppskattade i hemkommunen gynnar det hela kommunen och dess livskraft – framför allt på lång sikt. Kommuner behöver långsiktiga satsningar och att våga satsa på barn och unga är definitivt en sådan.

Frida Sigfrids
Förbundsordförande för Svensk Ungdom, kommunfullmäktige i Borgå